.

Jag är i stor sorg. Jag har länge vetat att jag en dag ska få tandställning, min kära mor har dock lugnat mig med att hon ska pröjsa så att jag får en osynlig tandställning som bara sitter på baksidan av tänderna. Men nej, pengar kan tydligen inte köpa allt. Mina tänder sitter så fel att jag kommer vara tvungen att ha räls på både över och undre tandraden. Jag kommer bli en metallkäft. Jag vet att jag ska vara glad att ens få chansen att rätta till dom, men det här suger verkligen! Men efter många uppmuntrande ord så har jag nu kommit fram till: Kunde Darin så kan jag. So here we go.